Panikartat

Tisdag: Nervös inför uppsatsen (såklart). Varför är jag alltid den som får panik över saker som ändå alltid brukar lösa sig i slutändan? Nej, Mr Panik, nu är det tack och hej som gäller! Måste sluta oroa mig för onödigheter innan jag får magsår!

Önskar jag var som David... Önskar jag kunde ta allt med en klackspark och ändå prestera bra! Han måste vara någon form av naturbegåvning :)

Så nu lär jag av min omgivning. Taggar ner och slutar ha prestationsångest. Imorgon åker jag hem. Hem till underbara Ludvika! Till lugnet kan man tänkas tro, men så är inte fallet. Vid varje hemfärd kommer den där smygande paniken att man måste hinna träffa alla... Men nåväl, det är ändå hälsosam panik. Panik med innebörden att jag inte är ensam.. Att jag har underbara vänner vill träffa mig..

Dessutom måste jag försöka hinna med lite cirkusträning. Barbro har fått för sig att jag ska söka till "Talang". Tja, varför inte? Det kan ju vara en kul grej liksom.. saknar cirkusen! Mitt liv har blivit rätt trist sedan jag slutade... inga skojiga resor att se fram emot :(

Dagens konstaterande: Mina bröst har krymt! Unda om jag av misstag råkade slänga i dom i tvättmaskinen igår när jag tvättade?