:(
Ja så kom äntligen tårarna. Det brukar de göra vid den här tiden på kvällen. Jag vet knappt vad jag gråter för längre. Kanske gör jag det bara av ren vana...
Dagarna går bra. På dagarna är det ljust. På dagarna har man oftast saker att sysselsätta sig med. På dagarna kan jag vara glad. Eller åtminstone lura mig själv att jag är det... Den här veckan är det skola till 16.00 varje dag. Skönt...
Men så kommer kvällen och jag blir ensam. Ensam med alla tankar. Ensam med all saknad och längtan. Sitter med mobilen i handen och försöker låta bli att höra av mig. Det går bättre och bättre eftersom det är sällan jag får svar...
Jag har aldrig längtat hem såhär mycket. Jag saknar Ludvika och jag saknar mitt liv i Ludvika. Jag vill flytta hem. Jag avskyr Stockholm. Jag har inge liv här utanför skolan. Har jag ens nå liv över huvud taget?
En sak vet jag iaf. Jag kommer aldrig vilja ha någon annan än honom. ALDRIG!
Gud va jag önskar att jag kommer kunna läsa det här inlägget om några år och inse att jag hade fel. Kunna skratta åt allting och konstatera att jag var en naiv liten barnunge...
Kärlek finns inte...
posted by Frida at 10:47 AM
1 Comments:
Darling, du är varken ensam eller utan kärlek! Du måste bara e gång för alla reda ut detta.. Och jag vet att du kommer tycka att hur du beter dig nu är patetiskt om några år.. Man kan aldrig tvinga någon att tycka om en, och jag vet att du kmmer fina någon som passar dig! Älskar dig, och du är en viktig del i så många människors liv! så du har i allra högsta grad ett meningsfullt liv!!!!
Post a Comment
<< Home